Dantes dagbok

Kära dagbok

Slutet är nära. Jag kan känna det. Jag fruktar att det inte kommer att bli många fler inlägg i denna dagbok där jag kan återspegla och återuppleva delar av det som är mitt liv. Det som var mitt liv. Nu när jag snart ska gå bakom livet slöja och en ny historia kommer att breda ut sig för mig. Jag finner tröst i att jag känner väldigt liten ångest. Dock så väger mitt hjärta tung av att aldrig igen få skåda på bella firenze. Min grund, min, stad, mitt hem. Mitt liv.