Frankenstein är ett mycket välkänt namn, många associerar det direkt med ett oerhört stort och groteskt monster, med två bultar på varsin sida om halsen. Det få egentligen vet är att Victor Frankenstein var en människa inte olik oss, han var inte två och en halv meter lång han hade inte larvigt breda axlar, Victor var en man uppväxt i Genève med sin mamma sin pappa, hans kusin och hans två yngre bröder. Han växer upp med litteraur mest influerad av Cornellius Agrippa och blir tidigt intresserad av naturfilosofi. Hans liv skakas om en dag i hans ungdom när hans mamma insjuknar i feber och avlider. Det var som han själv säger det, hans första "riktiga" olycka.
Ett tag senare reser han till Ingolstadt för att studera, han blir en väldigt flitig elev, hans hunger för kunskap tycks aldrig mättas. Hans dröm blir så småningom att skapa liv. Han påbörjar sitt arbete som tar upp det mesta av hans tid och breven han skriver till sin familj blir färre. Veckor blir till månader, månader till år. Sex år senare blir han klar med sin skapelse, men ingenting blir som han har tänkt sig och känner stor ångest.
Som person är han till en början lycklig, älskad, fridsam. Men efter hans period i Ingolstadt ändras det, han blir ångerfull, känner fruktan, skulder sätter sig på hans bröst och blir tyngre och tyngre. Någonting i hans huvud går sönder, hans personlighet ändras drastiskt och han blir en annan person. I jakten på nya ärorika upptäcker förlorar han sina tidigare starka band till sin familj, men viktigast av allt. Han förlorar sig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar