Herakles del 3

Sist vi var med Herakles hade han gift sig och var på god väg att få ett gott och lyckligt slut men boken är ju längre den kan väl inte ta slut nu, nej. Han verkar ha allting, kvinnan av hans drömmar, en kärleksfull familj, t.o.m. tre små chippar som springer runt om i huset. Kan det bli bättre än det här, det är osäkert men det kan verkligen lätt förstöras och försvinna för evigt. En kort stunds galenhet förseglar hans tre första söner i tre snabba stötar med den dödsbringande dolken. Hans liv förändras drastiskt liksom Megairas liv som aldrig blir detsamma.

Boken har väckt en hel del känslor fram till den här punkten, jag hade hört redan innan jag började läsa boken om hans barnadråp och hur han var lycklig men under en korts stund av galenhet då han var onykter så tog han död på sin familj och äktenskap med tre knivhugg på sina tre små söner i deras sängar. Det är ju svårt att inte hysa lite agg mot Herakles efter den incidenten. Särskilt när han gör det utan någon speciell anledning. Det är ett stort problem för honom att han inte tänker på konsekvenserna av hans handlingar. T.ex. när han skär av nästipparna på några från en grannby det första han gör när han är tillåten att återvända till sina nära och kära.

Det författaren förmedlar i denna bok, är en annan historia än den man ser i disneyfilmen och alla andra hjältar framstår som att de kan inte göra mer rätt. Herakles däremot framstår här som en stark gudason som i filmen men de mörka sidorna kommer fram när han mördar sina egna söner och kan döda med ett enda slag på grund av den enkla anledningen att någon har spill vin på honom. Det gör att hjältar är trots allt mänskliga trots de remarkabla handlingar de kan göra så finns det fortfarande en sida inom sig en eld som har tendensen att ta över från gång till gång.